Förra veckan gjorde jag pjäs med bästa klassen. Åh, så kul det är och så mycket det ger!
Vi spelade "Den kräsna sjörövarprinsessan" en tokrolig föreställning med musik och dans. Dom var så duktiga, mina små femteklassare. Men ack vad det tar på krafterna och vad mycket jobb det är. Varje gång funderar jag på om det verkligen är värt det och varför jag gör det. Svaret är så himla enkelt och självklart när man står där och ser änglarna ta emot publikens applåder. Det lyser o glittrar om dom och belöningen blir så tydlig. Vi hjälps åt och samarbetar mot ett gemensamt mål - föreställningen! Och vi lyckas - tillsammans, en för alla, alla för en! Alla får en stund i rampljuset, alla får glänsa och det gör att man växer och utvecklas. Så, jo... det är så himla mycket värt det! Jag kommer att göra det igen, igen och igen!
Nu är det lov, så nu hinner man jobba undan. Tokigt, men så är det. Det ska bedömas, planeras och skrivas en massa. Att kunna sitta ostört och verkligen bli klar med saker ger en större avkoppling än vad lediga lovdagar hade gett. Det blir jobb i morgon också, men sen tänker jag minsann ha lite lov!
Idag är drog den första höststormen in över oss i södra Sverige. Och idag har mff säkrat SM-guldet i Borås. Oscar åkte upp redan vid 11-tiden idag för att vara med i guldyran! Här hemma sitter vi och skålar i en kopp varmt te, hurra för Malmö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar